Goodies till barnen: Frågesport, Kunskapens ABC

Kunskap... Kanske ett av de vidaste och mest omdiskuterade begreppen. Genom tiderna har filosofer diskuterat vad kunskap är och hur man kan definiera den och vi har också sett det vi trodde var fakta omdefinieras och ändras gång på gång. Världen omkring oss ändras ju minst lika fort som vi hinner lära oss nya saker. Goodies till barnen ägnar sig denna gång en aning åt begreppet kunskap och så bjuder vi på "Kunskapens ABC" - kort att använda för frågesport eller som spel!

"Kunskapens ABC" är blad med frågekort att använda för frågesport eller som spel. Det finns ett kort för varje bokstav i alfabetet och varje kort har tre ledtrådar till det rätta svret inom något av områdena: Jorden runt, I Kroppen, I Rymden, Uppfinningsrikt, Ur historien.

Skriv ut och klipp isär korten och använd dem för frågesport eller som spel. Rätt svar på första ledtråden ger 3 poäng, på andra ledtråden 2 poäng och klarar man frågan med sista ledtråden får man 1 poäng. Blanda gärna korten väl, frågorna på bokstäver som X och Z är lite svårare.

Skriv ut de fyra bladen, på sista sidan finns facit:

Blad 1>>
Blad 2>>
Blad 3>>
Blad 4>>

Kunskap = vetande, lärdom, insikt
Vad är egentligen kunskap? Och vad vet vi säkert och vad tror vi oss bara veta.... Detta har sysselsatt filosofer i alla tider.
Sagt om kunskap:

Sokrates (470-399 fKr)
Sokrates ansåg att alla har all kunskap inom sig redan vid födseln. Kunskapen måste bara lockas fram med rätt sorts frågor. Han är även känd för påståendet: "Klokast är den som vet vad han inte vet."

David Hume (1711-1776)
Hume ansåg att vi saknar kunskap om yttervärlden. Egentligen kan vi bara ha empirisk (upplevd) kunskap om våra egna känslor och sinnesintryck. Och det ger oss inte objektiv kunskap om en oberoende yttervärld. Hume var dock en praktisk man som i vardagslivet övergav han sina filosofiska tvivel på världen.

Bertrand Russell (1872-1970) Russel ansåg att all kunskap måste utgå från enkla sinnesförnimmelser, eller sinnesdata. Ändå var han ett slags optimist på kunskapens område. Ett materiellt föremål är en logisk konstruktion som bygger på sinnesdata från olika observatörer. Och därifrån kan man bygga vidare och nå en hel världsbild som ytterst vilar på sinnesdata.

Så kom kunskapen och människan till jorden...
Kunskapens träd och Livets träd var två träd som enligt Bibelns skapelseberättelse växte mitt i Edens lustgård. Gud hade förbjudit Eva och Adam att äta av frukten på just kunskapens träd. Det var nämligen så att om man åt av frukten fick man kunskap om gott och ont, men skulle samtidigt dö. Som de flesta av oss vet var det ormen, det listigaste av alla djur som Gud skapat, som lurade Eva att smaka av frukten, och Eva gav den också till Adam. När Gud lite senare kom till lustgården sprang Eva och Adam och gömde sig eftersom de förstått att de var nakna, och då förstod Gud i sin tur att Eva och Adama ätit av frukten. Adam skyllde på Eva och Eva skyllde på ormen. Gud straffade då de tre med syndafallet och utvisning ur lustgården. Några av de staff som Gud hittade på för den olydiga trion var att kvinnans havandeskap skulle vara mödosamt och förlossningen smärtsam och att hon skulle lyda under mannen. Mannen straffades med att han för alltid skulle hämta sin föda ur marken och att denna skulle vara förbannad så att han skulle behöva slita hårt. Ormen staffades med att den för alltid skulle kräla på marken och äta jord. Och till sist, för att förhindra att de åt av Kunskapens träd igen, slängdes de ut ur Edens lustgård. (Fritt från första Mosebok)

Äpplet på Wilhelm Tells sons huvud
Wilhelm Tell är uppdiktad schweizisk nationalhjälte. Enligt sagan levde Tell på 1300-talet och var känd för sin förmåga att hantera armborstet. Schweiz var på den tiden ockuperat av Habsburgarna. Tell gjorde uppror och vägrade buga för den nye habsburgske fogdens hatt som hängts upp på en påle. Fogden tänkte då ut ett hemskt straff. Eftersom Tell nu skulle vara så skicklig med sitt vapen skulle han få bevisa det genom att träffa ett äpple, som placerades på huvudet på hans son. Om skytten misslyckades skulle båda dö.

Wilhelm lyckades förstås. När fogden frågade varför Tell hade två pilar, svarade denne att den andre var för fogden om den första dödat sonen. Fogden slängde Tell i fängelse, men han lyckades fly - och kunde senare döda fogden med den andra pilen.

Äpplet som hennes styvmor gav till Snövit
I sagan från medeltiden som nedtecknades av bröderna Grimm frågar drottningen varje dag sin spegel "Spegel, spegel på väggen där, Säg mig vem som vackrast i landet är". En dag ger spegeln drottningen fel svar och säger att Snövit är vackrare än drottningen, något som naturligtvis ska bestraffas med döden. Snövit flyr dock och hamnar hos de sju dvärgarna. Drottningen lyckas dock hitta henne där och klär ut sig till en häxa som ger Snövit ett förgiftat äpple som gör att Snövit somnar in.

Dvärgarna lägger henne i en kista av glas, där en prins får syn på henne, blir förälskad och ber dvärgarna bära kistan till slottet. På vägen snubblar en dvärg och vips så lossnar äppelbiten Snövit satt i halsen och hon vaknar. Och så gifter sig Snövit med prinsen och de lever lyckliga i alla sina dar. I Disneys kända version har man hoppat över det mindre romantiska slutet för drottningen som får ta på sig ett par glödande järnskor och dansa tills hon dör.