Unga Astrid
Astrid kom ihåg när hon glömde bort hur man leker. Vid tolv- trettonårsålder kändes de gamla lekarna bara fåniga, och då kände hon tydligt att barndomen var slut. Unga Astrid var ingen from liten bondjänta, utan snarare en vild jazzböna, som älskade att umgås med sina vänner i stan och dansa. Hon shockerade sin familj med att vara bland de första som shinglade håret. Hon flyttade till Stockholm för att studera stenografi och maskinskrivning, och i 18-års åldern fick hon sitt första barn, Lars. Hennes chef, som var pappan till barnet, friade, men Astrid tackade nej. Som ung student kunde hon inte ta hand om sonen, så han bodde sina första år hos en fosterfamilj i Köpenhamn. Astrid ämnade dock hämta hem honom så fort livet skulle ordna sig, och reste ofta till Köpenhamn för att hälsa på. När fostermamman sedan blev sjuk, hämtade Astrid hem sonen, glad och stolt. Lasse passades först av en rumskamrat och sedan bodde han ett år hemma i Näs. När Astrid och kontorschefen Sture Lindgren gifte sig fick Astrid äntligen chansen att hämta hem sin son, och hon stannade hemma med sitt barn. Lars har senare berättat om de glada dagarna med sin mamma i parken, då mamma vägrade bara sitta och se på när barnen lekte, hon ville vara med och leka. År 1934 fick Lars en lillasyster, Karin.

Pippi gör entré
Efter att hon fått egna barn upptäckte Astrid Lindgren barnet inom sig på nytt, och Astrid blev den lekande, skrattande och ständigt berättande mamman. Tillsammans med barnen skrattade de högt, då de läste böcker och hittade på egna historier. Det var så även Astrids uppvaknande som författare och stora genombrott uppstod, det var dottern som gav inspirationen till en av världens mest berömda barnböcker. På sin sjukbädd sa lilla Karin till sin mor "Berätta om Pippi Långstrump". Namnet Pippi Långstrump var så excentriskt, så figuren formades därefter. I en tid då barnen skulle vara små Tommyn och Annikor, snälla, tysta och prydliga, gjorde den rödhåriga rebellen entré. Hon visste ingenting om hur man skulle bete sig på kalas, hon behövde ingen prins på sin vita häst eller socialtanternas omsorg, för den delen. Pippi Långstrump gjorde revolution som en annorlunda superhjälte - en glad och busig flicka, som kunde sätta vem som helst på plats och lyfta en häst på raka armar. Manuskriptet erbjöds till Bonnier, men blev refuserat. "Strösocker på golvet och oreda i barnkammaren. Nej, det vågade jag inte ta ansvar för", har Gerard Bonnier erkänt flera år senare. Och visst hade han rätt på sitt sätt: Pippi Långstrump tog världen med storm,men även upprörde både lärare och föräldrar med sina högst opassande levnadsvanor… Istället blev det konkurrenshotade bokförlaget Rabén & Sjögren som tog risken och fick njuta av frukten. Astrid Lindgren lyfte bokförlaget från botten till att bli Sveriges mest framstående barnboksförlag.

Sagotanten som förändrade lagar
Första gången Astrid Lindgren gav sig in i samhällsdebatten 1976 hamnade hon i bråk med finansminister Gunnar Sträng. De dåvarande skattereglerna resulterade i att konstnärer, författare och egenföretagare kunde tvingas betala mer skatt än de tjänade. Astrid Lindgren själv skulle betala 102 % skatt. Självklart var Astrid s inlägg i debatten formulerad som en saga, Pomperipossa i Monismanien. Efter ett tag tvingades finansministern erkänna sitt misstag, och lagen ändrades. Lustigt nog hade Astrid Lindgren aldrig klagat på skatter innan, hon var i grund och botten ointresserad av att tjäna pengar, och donerade bort stora summor i välgörande syfte. De följande lagändringarna var närmare hennes hjärta, då de handlade om barnens och djurens välmående,

Astrid läste om fri barnuppfostran och blev inspirerad. I hennes böcker får vi uppleva en barncentrerad världssyn, där barnens främsta uppgift är att leka och fantisera, men där barnen även är kapabla att ta hand om sig själva och dessutom bekämpa ondskans makter. Astrids syn på barnuppfostran blev väldigt tydlig, då hon höll sitt kontroversiella tal, "Aldrig våld", i Tyskland, i samband med att hon fick ta emot Tyska Bokhandelns fredspris. I sitt tal sammankopplade Astrid Lindgren världens tillstånd och krigen med barnuppfostran. Hon uppmanade de vuxna att inte missbruka sin makt, utan vara goda förebilder. Ett barn som blir kärleksfullt bemött lär sig en kärleksfull inställning till omvärlden, ett barn som bemöts med våld får en motsatt grundinställning. Astrid Lindgrens kontroversiella tal väckte debatt och nya tankar, och ett år senare infördes det i Sverige en lag mot barnaga. "Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek - så kommer folkvettet av sig självt."

Till sin 80-års present fick Astrid Lindgren en djurskyddslag uppkallad efter sig. Hennes engagemang för djurens rättigheter resulterade i den sk Lex Lindgren, en lag som Astrid själv inte var nöjd med. Enligt henne var den "fisig" och var inte tillräckligt mycket på djurens sida. Hon hade dock väckt debatt och nya tankar, och konsumenterna började kräva att djuren skulle behandlas på ett bättre sätt.