...det
var Napoleons soldater som hittade nyckeln till att kunna
tyda de egyptiska hieroglyferna?
När
den bysantiske kejsaren stängde alla tempel i Egypten
391 e Kr föll det egyptiska bildspråket i glömska
och kom att vara oförståeligt i 1500 år.
Man försökte under många år att tyda
hieroglyferna, den tyske vetenskapsmannen Athanasius Kircher (1602-1680) gjorde bland annat en insats grundad på
antagandet att det fanns ett släktskap mellan det koptiska
kyrkspråket och det fornegyptiska. Det visade sig att
Kircher hade rätt i sitt antagande men han lyckades ändå
inte dechiffrera hieroglyferna.
En grupp militärer i Napoleons armé var i augusti 1799 sysselsatta
med byggnation på Fort Rachid öster om Alexandria. En av soldaterna
hittade då en basaltsten försedd med inskriptioner som senare
kom att dateras till 196 f Kr. Inskriptionen visade sig vara
ett påbud utfärdat av prästerna i Memfis till kung Ptolemaios
V. Det som var så unikt med denna sten, som fick namnet Rosettastenen, var att inskriptionen gjorts i tre versioner,
dels på gammalgrekiska och dels i hieroglyfer och en skrivstilsvariant
av hieroglyfer.
Det
tog den franska egyptologen Jean François Champollion (1790-1832) fjorton år att dechiffrera hieroglyferna. 1822
var han färdig och då hade man en nyckel som man sedan kunde
använda för att tyda hieroglyfer i gravar på obelisker,
i tempel och på papyrus. Det är med hjälp
av denna mall och alla de bevarade texterna från forna
Egypten som vi idag vet så mycket om denna svunna kultur.
Det finns runt 800 hieroglyfer i den fornegyptiska bildskriften
och de läses vanligen från höger till vänster men kan även
läsas från höger till vänster. Vilket
håll tecknen ska läsas från ser man genom
att figurer med djur och människor alltid ser mot radens
början. Bilderna kan stå för ett ord som de
avbildar men står oftast för ett ljud eller en
grupp av ljud. |