Goodies till barnen: Matematik i vardagen

Många små barn har lärt sig att räkna upp till ett visst tal – kanske upp till tre, fem eller tio – men det betyder inte att de verkligen förstår vad talen representerar. Det är många bitar som ska hamna på plats för att barnet ska utveckla en rik talförståelse, och för en bra utveckling krävs det att barnet kommer i kontakt med tal och talbegrepp i olika sammanhang.

Vi använder alla matematik varje dag, kanske utan att tänka på det. Vi använder matematik när vi handlar, kör bil, lagar mat, läser tabeller, fyller i scheman, betalar räkningar, passar tider – ja, listan kan göras väldigt lång. Många av de här sakerna hör till vuxenlivet, men även i små barns vardag är matematiken central, om än på ett lite annat sätt.

Genom lek och vardagsaktiviteter kommer barnet i kontakt med räkneord, talmängder, talsymboler och mycket annan matematik. Som vuxna kan vi ge barnen en god grund och en bra start för den fortsatta utvecklingen genom att uppmärksamma, ge utrymme för och stödja barnens intresse och nyfikenhet när det gäller matematik. En förutsättning är självklart att allting sker på barnets premisser, och att det upplevs som lustfyllt av de inblandade.

Barnets talbegreppsutveckling

Förståelse för få–många
Forskningen visar att en förändring av små mängder (t.ex. från två till tre) intresserar barnen redan på spädbarnsstadiet. Men när mängden överstiger ett visst antal förlorar de intresset – det blir helt enkelt bara "många". I sitt agerande visar ettåringarna tydligt att de kan bedöma antalet, och ofta är antalet viktigare än storleken. Försök t.ex. att erbjuda en ettåring ett helt kex eller två kexhalvor!

En/ett och "många"är oftast de första antalsorden som barnen börjar använda. Tvååringar använder gärna "många" och "inte många". För barn i den här åldern är både åtta och hundra "många". Efterhand tillkommer nyanser som "rätt många", "jättemånga" osv. Nästa steg i utvecklingen är att nyansera "många" med flera räkneord. Räkneordet "två" kommer också ofta tidigt.

Räkneramsa
Att räkna upp tal, som när du säger "1, 2, 3!" innan barnet t.ex. hoppar ner från en stol, är också en del av talbegreppsutvecklingen. Inledningsvis uppfattas räkneramsan som en vanlig ramsa, i stil med t.ex. "elle belle bi, nu är du fri". Även om siffrorna sägs i en viss ordning, betyder det inte nödvändigtvis att barnet kopplar samman räkneramsan med "hur många".

När barnet upptäcker att räkneramsan hänger samman med att det ska peka medan det säger räkneorden, uppstår det ofta en hektisk räkneaktivitet. Det tar ett tag innan barnet klarar att säga ett räkneord för varje sak som det pekar på, och därigenom klarar att säga "hur många". Att kunna räkneramsan är en viktig del av talbegreppsutvecklingen. De erfarenheter som den räkneglädjen ger är grundläggande för den fortsatta utvecklingen.

Parkoppling
Att kunna se kopplingen mellan räkneord och allting som man räknar är grundläggande för all räkning. Det är också nödvändigt för att kunna ange rätt antal. Detta kallas parkoppling och utvecklas oftast parallellt med att barnet lär sig räkneramsan.

Redan i spädbarnsåldern stimuleras parkoppling genom barnramsor som ”Tummetott, Slickepott, Långeman, Gullebrand och lilla Vicke-vire”, när man rör vid ett finger för varje namn man säger. Samma sak gäller när föräldrarna klär på spädbarnet och säger: "Nu ska vi ta på strumporna – en strumpa på den ena foten och en på den andra foten".

Senare ser barnet att det dukas fram en tallrik för varje person, att vi bara behöver en mössa åt gången, och att det kan hitta sin stol, låda och hylla på dagis genom att leta efter sin skylt. Efterhand kommer barnet också att uppfatta att det bara ska peka på en sak för varje räkneord som det säger. När detta har fallit på plats helt, säger vi att barnet kan räkna.

Att använda tal och få en vidare talförståelse
Förutom de viktiga bitarna i det pussel av talbegrepp som vi har beskrivit ska barnet både lära sig och utforska många andra aspekter av talen. Räkneorden används inte bara för att beskriva antal. Tal kan t.ex. användas för att ange mått som vikt, längd, pengar, tid osv. Det är inte helt enkelt att förstå varför 2 kilo potatis motsvarar väldigt många fler potatisar än 2 potatisar, eller att halv fyra inte är detsamma som två.

Räkneord kan också användas för att säga något om turordningen – ordningstal som första, andra, tredje och så vidare. Mängder kan också slås samman och delas upp, det som vi på kolspråk kallar räkning. Och detta är bara något av allt spännande som ska utforskas i talens värld!

Roliga räknespel för barnen!
Låt barnen spela roliga räknespel direkt vid datorn. Spelen är hämtade från Mitt första 123.

	Hitta två likadana Hitta två likadana och se vad som döljer sig bakom figurerna.
	Räkna antal fiskar Räkna antal fiskar som visar sig. För varje rätt svar blir det fler och fler fiskar.
	Prick till prick Bind samman alla prickarna och se vad som döljer sig bland siffrorna.

Matematikaktiviteter i vardagen

Matematik är redan en del av vardagen. Här nedan följer lite nyttiga exempel på hur du enkelt kan stimulera barnets matematiska förståelse genom helt vanliga sysslor.

Måltidssituationen
Både matlagning och dukning kan ge barnet många goda matematikerfarenheter. Även om barnet vill göra saker och ting på sitt eget sätt – det går långsammare och blir lite kladd – så är matlagning lärorikt när det gäller antal, siffror, volym och liknande:

Låt barnet hjälpa till med att förbereda maten då och då, t.ex. att mäta upp mjölk till strecket där det står 3, att hitta 4 morötter, att dela korven i småbitar (hur många bitar?) och liknande.

Kanske barnet kan få det ärofulla uppdraget att passa klockan tills kakan ska ut ur ugnen? Exempel: Säg till när den stora visaren står på siffran 6!

Vem ska äta? Låt barnet ta fram bestick, tallrikar och glas Börja så här: En tallrik till mig, en till mamma, en till storebror, en till... Efterhand kanske genom att ta fingrarna till hjälp: jag ska ha, mamma ska ha, storebror (tar upp ett finger för varje), det blir 1-2-3- (räknar på fingrarna) som ska ha tallrikar. Räkna antalet tallrikar och duka.

Röja upp
Sortera leksakerna utifrån olika egenskaper, t.ex. bilar i en låda, dockorna i en annan. Hur många dockor, hur många bilar? Vilken är störst och vilken är minst? Lägg besticken på rätt plats i lådan (ta först undan skarpa knivar!).

Inköpsturen
En inköpstur ger många möjligheter att prata om tal och räkning. Här är några exempel:
Låt barnet vara med och skriva inköpslistan. Prata med barnet när ni är på väg till affären. Vad ska ni köpa? Hur många/mycket behöver ni av allt? Låt barnet hjälpa till att ta matvarorna: Hur många bröd var det nu som vi skulle ha? Hur många bananer tror du att vi behöver? Räkna matvarorna tillsammans med barnet.

Prata om allting som ni ser: Här var det väldigt många äpplen! Kanske barnet kan försöka räkna dem, medan du hittar något annat som ni behöver? Hur långt klarade barnet att räkna? Fråga om barnet kan se något tal – finns det något tal som barnet känner igen? Titta på prislappar, skyltar och liknande.

Ta med kassakvittot hem och leta efter olika tal symboler.
Att leka butik är också en jättebra aktivitet. Gör leksakspengar och ge barnet några tomma lådor/askar. Det blir garanterat succé om du tar dig tid att vara kund!

Även om barnet inte alltid får rätt antal när det räknar – eftersom det inte kopplar ett räkneord till allting som det räknar – eller säger fel i räkneramsan, är det viktigt att uppmuntra till räkneglädje. Det gäller att ge mycket räkneerfarenhet, så faller det andra på plats efterhand.

Källa: Goboken

Tips! Tipsa mormor, morfar, farmor eller farfar om www.tillminabarnbarn.se. Här kan de skriva en bok om sitt liv. Enklare än man tror och riktigt roligt att försöka berätta om sin barndom, resorna och upplevelserna man har haft i livets olika faser. Till mina barnbarn - perfekt som present till en pensionär.