 |
| Ägg
är lika självklart till påsk som midsommarstång
till midsommar och julgran till jul. Vi äter ägg,
vi hänger prydnadsägg i påskris, vi pyntar
med kycklingar och vi fyller pappersägg med godis. Men
vad har äggen med påsken att göra egentligen?
|
| Ägg
har alltid varit en symbol för liv och är så
i många religioner. Det finns flera föreställningar
om hur världen skapats ur ett ägg, ett latiskt ordspråk
lyder "Omne vivum ex ove", Allt levande kommer från
ägget. Inom kristendommen symboliserar ägg till
påsk hur livet besegrade döden, då Jesus
uppstod efter korsfästelsen. Även i det judiska
påskfirandet är ägget centralt, hårkokta
ägg på påskbordet symboliserar judarnas hårda
liv i Egypten innan uttåget, äggen ska doppas i
saltat vatten, som symboliserar tårar. Ägg har
också förekommit i fruktbarhetsriter innan våra
kristna dagar. Flera orsaker bidrar till det myckna äggätandet
till påsk. Dels beror det på äggets kristna
symboliska budskap och dels på att ägget redan
innan Kristendomen gjorde sitt intåg hos oss var en
del av vårblotet, den hedniska offerhögtid, som
firade vårens ankomst. Men framförallt beror det
kanske på att hönsen började värpa ordentligt
igen efter vintern vid den här tiden på året.
Under den tid Sverige var katolskt fick man inte äta
ägg under den 40 dagar långa fastan som föregick
påsken. När det sedan blev påsk passade man
på att festa på ägg, det verkar inte ha varit
vanligt att äta kokta ägg vid andra tider på
året. |
Visste
du att...
I Sverige äter vi idag 2 000 ton ägg under
påskveckan. Det är dubbelt så mycket
som under en vanlig vecka. Under själva påskafton
mumsar vi i oss upp till 6 miljoner ägg i timmen!
|
|
 |
Färgade
och målade ägg
Det har också varit tradition att ge bort ägg som
gåva och då smyckade men dem ofta genom att färga
eller måla dem, särskilt i Skåne och Halland
har det varit vanligt att måla ägg sedan 1700-talet.
Det finns också en legend som säger att Maria Magdalena
hade med sig ägg till Jesus grav och att de hade färgats
av ett under då hon kom fram. Man färgade ofta
ägg genom att koka dem med olika naturprodukter - och
det är ett kul sätt att färga sina ägg
till påsk, läs nedan om hur du gör! Att måla
ägg är populärt över hela Europa. Den
franske guldsmeden Carl Fabergé som var verksam i St.
Petersburg i slutet av 1800-talet har gjort de kanske mest
berömda och påkostade påskäggen, ämnade
för tsarfamiljen och smyckade med ädelstenar. |
 |
|
Påskpyssel:
Så färgar ni de finaste äggen!
Det går att experimentera med att färga ägg
med tex lökskal eller gurkmeja som ger gul färg,
rödbetsskal som gör äggen röd-bruna,
blåbär som gör dem blå-grå eller
björklöv som gör dem ljusgröna. Genom
att surra blad och blommor runt äggen innan man lägger
dem i vattnet kan man skapa fina mönster på äggen.
Gör
så här:
1. Enklast att börja med är lökskal, gul
lök gör äggen gula, skal från rödlök
gör dem röd-bruna.
2. För en enkel färgning stoppa i lökskal
någon minut innan äggen i det kokande vattnet
och låt koka tills äggen är klara. 6 minuter
för kladdig gula, 10 minuter för hårdkokt
ägg.
3. Vill man göra fina mönster på äggen
kan man använda blommor, fina kryddblad eller schabloner
av smörpapper - klipp ut hjärtan, stjärnor,
påskkycklingar... Surra blad, blommor eller schabloner
tätt mot äggen med sytråd och koka sedan
med lökbladen.
4. Man kan också rulla in äggen i aluminiumfolie
innan man kokar dem med lökbladen - då får
man ett fint batikmönster.
5. Experimentera sedan med andra saker att färga äggen
med!
Se till att alla stora och små är med runt kastrullen
då ni lägger i äggen första gången
- det är kul för äggen färgas nämligen
på en gång!
|
 |
| Måla
ägg |
|
Man
kan ju också som de flesta gör, måla ägg
med vattenfärger.
Några
tips:
1. Vill man måla ett mönster med många
färger kan det vara bra att måla en färg
i taget och sedan låta ägget torka lite emellan,
då är risken för att färgerna flyter
ihop mindre.
2. Även när man målar ägg kan det vara
kul och bli fint om man använder schabloner. Man kan
tex göra ett band i papper som man virar runt magen
på ägget och klistar fast med en liten tejpbit.
Måla resten av ägget och låt torka. Låt
bården vara som den är eller måla den därefter
i ett fint mönster. Gör också schabloner
i form av påskkycklingar, påskliljor mm, bara
fantasin sätter gränser.
3. Tänk gärna på dem som ska äta äggen
när ni målar dem. Ett eget, personligt ägg
för alla i familjen är kul och uppskattat!
|
 |
|
 |
Visste
du att...
Påskharen är en märklig figur i påsktraditionen, han
är ju till exempel en hare som lägger ägg!
Påskharen kom till oss på 1900-talet från Tyskland,
och på vissa håll är det tradition att han gömmer påskägg
som barnen får leta efter. Påskharen lär ha uppkommit
genom att man helt enkelt sett fel och att gamla illustrationer
av det bibliska påsklammet har sett ut som en hare!
|
|
|
Ägglekar
Att
leka ägglekar har länge hört till påsktraditionen.
Både vuxna och barn lekte ägglekar. Äggpickning
går ut på att man har varsitt ägg och stöter
ändarna mot varandra. Den vars ägg går sönder
först förlorar. När man leker äggrullning
rullar man ägg nerför en planka eller liknande och
ska pricka de andra ägg som redan har rullats. Man tävlade
också i att kasta ägg så långt som
möjligt och att äta så många ägg
som möjligt. |
 |
Ägg
och vidskepelse
Det finns också en hel del skrock som omger äggen.
Gammal vidskepelse säger att man ska krossa skalet på
ägget ordentligt för att om troll eller häxor
fick tag i ett helt äggskal kunde de använda det
i sina trollkonster och vända dessa mot människor
och djur på gården. Ofta grävde man ner ägg
- som en symbol för liv och frukbarhet - i varje hörn
av åkern för att det skulle bli en god skörd.
Ägg var också bra om man ville bli av med en sjukdom,
då skulle man röra vid ett ägg som var värpt
på långfredagen och sedan på påskaftonen
gräva ner det i en myrstack och hålla sig därifrån
tills myrorna ätit upp ägget. När man åt
påskägg skulle man inte vara udda vid bordet för
då betydde det att man inte skulle äta påskägg
tillsammans igen, satt man däreot mellan två syskon
när man åt sitt ägg så fick man önska
sig något som skulle gå i uppfyllelse. Äggen
kunde också säga något om framtiden. Ogifta
flickor skulle hälla en äggula i ett glas vatten
- blev den kvar länge på botten blev det inget
bröllop men flöt den snabbt til ytan skulle bröllopsklockor
klämta innan nästa påsk. |
Visste
du att...
Barn fick heller inte äta ägg innan de kunde
uttala ordet ägg. Annars fanns risken
att de började stamma. |
|
| I
England anses det ofint att hugga av toppen på ägget,
istället knackar man försiktigt sönder skalet.
Det sägs att denna sedvänja kommer från tiden
efter den franska revolutionen då många franska
aritokrater flytt till England undan giljotinen. Britterna
ville spara fransmännens nerver genom att inte "halshugga"
äggen. |