Goodies till barnen: Påsk - måla påskkort, påskfirande, gula efterrätter, påskpyssel

Påsken!
Påsken är en av de äldsta kristna traditionerna och har firats sedan cirka 100 eKr och infaller också under den judiska påsken, då judarna firar uttåget ur Egypten. Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet "pesach" som betyder "skonande förbigång" och som syftar på gamla testamentets berättelse hur de hebreiska barnen skonades då den, av den judiske guden, sända dödsängeln mördade alla förstfödda gossebarn i Egypten för att förmå farao att släppa judarna ur fångenskapen.

Den kristna världen högtidlighåller Jesus död och uppståndelse men för många handlar det lika mycket om att fira vårens efterlängtade ankomst. Våra påsktraditioner, är liksom de flest högtider, en blandning av religiösa inslag och gammal folktro. Veckan innan påsk kallas för Stilla veckan och varje dag har sitt namn och sina traditioner - läs mer om dagarna i påskveckan nedan.

Påsken dag för dag:

Palmsöndagen: inleder stilla veckan och heter så eftersom folkmassor denna dag enligt Bibeln hälsade Jesus intåg i Jerusalem genom att strö palmblad på hans väg.

Måndagen och tisdagen: Måndagen i påskveckan kallas blå måndag, korvmåndag eller svarta måndag, det senare eftersom man denna dag skulle sota skorstenarna. Tisdagen kallas Vita tisdagen eller fettisdagen, det senaste namnet är hämtat från fastlagen.

Dymmelonsdagen: denna dag påbjöds påskfrid och man bytte ut järnkläppen i kyrkklockan mot en dymmel - en träkläpp så att kyrkklockorna fick en tystare och dovare klang. Ibland kallas onsdagen i påskveckan för askonsdagen, men detta namn är lånats från fastlagsveckan, då onsdagen inledde fastan efter fettisdagen.

Skärtorsdagen, som inleder påskfirandet, har haft stor betydelse sedan medeltiden och namnet kommer av skära, i betydelsen rena. Bakgrunden är att Bibeln berättar om hur Jesus denna dag tvättade lärljungarnas fötter och sedan åt den sista nattvarden tillsammans med dem. Ända fram till på 1700-talet fick man inte arbeta denna dag, istället var man fullt upptagen med att skydda sig från häxorna. Gammal folktro, som även anammades av kyrkan under häxprocessernas tid, var att häxorna på skärtorsdagen tog med sig sin katt och hoppade upp på närmaste kvast för att flyga iväg till Blåkulla och festa med djävulen. Därför skulle man på skärtorsdagen plocka undan allt åkbart som kvastar och räfsor och måla kors på dörrposterna. En intressant detalj i sammanhanget är att fast häxorna nästan alltid avtecknas med kaffepanna på kvasten fanns det faktiskt inget kaffe i Sverige på 1600-talet då häxtron var som mest utbredd, så detta är alltså ett mycket modernare påfund. Skärtorsdagen var helgdag fram till 1772.

Långfredagen: Enligt Bibeln var det denna dag Jesus led och dog på korset och dagen har länge varit och är fortfarande en av de viktigaste på kyrkoåret. Denna dag var inget arbete tillåtet, långt in på 1900-talet var det vanligt att man höll sig hemma denna dag och att man klädde sig i svart. Ända fram till 1969 var det förbjudet att anordna offentliga nöjestillställningar denna dag. Det var länge också sed att man tog in påskris så att husbonden kunde piska barn och tjänstefolk på långfredagen för att påminna om Jesus lidande på korset.

Påskafton: Framförallt i Dalsland, Värmland och Västergötland har det varit sed att på påskafton tända påskeldar och smälla påsksmällare. Både eldar och smällare användes för att skrämma undan häxorna som denna dag var på hemväg från Blåkulla som enligt svensk folktro närmare bestämt låg på ön Blå Jungfrun i Kalmarsund.

Påskdagen: Denna dag uppstod Jesus enligt Bibeln från de döda - påskdagen har därför alltid varit en dag att fira i den kristna traditionen. Under historiens gång har det nog handlat en hel del om firande för egen del också, att den sex veckor långa fastan och den i övrigt trista påsken nu äntligen var över och att våren var i antågande!

Annandagen: Denna dag avslutar påsken och allt återgår till det normala. Efter påskens nöjesförbud var det tidigare vanligt att annandagen var en stor dag för biopremiärer.

Hand-kyckling
Detta behövs:
•Vattenfärg
•Papper, eventuellt hård kartong

Måla din hand med gul färg, gör ett avtryck på ett papper. Handavtrycket ser precis ut som en kyckling. Tummen blir huvud, fingrarna blir stjärtfjädrar. Måla ögon, näbb och ben. Om man vill göra en tupp, målar man fingrarna/stjärtfjädrarna i olika färger, samt en läckert röd tuppkam på tummen/huvudet. Om du gör bilden på hård kartong kan du klippa ut och göra ett påskkort att skicka till bästisen.

Kyckling i skal
Detta behövs:
•Äggkartong
•Lim
•Gula flirtkulor
•Pappersbitar från hålslagsapparat
•Påskfjädrar
•Papper

Ta en vanlig äggkartong, klipp ut ett par äggfack, klipp kanterna taggiga, som om det vore ett spräckt äggskal. Limma fast en stor gul flirtkula i "äggskalet". Använd runda "konfettibitar" från ett hålslag till ögon. Klipp ut en liten näbb ur orange papper, klistra på en påskfjäder bakpå, och vips, har du en liten gullig kyckling.

Påskägg i papier maché
Detta behövs:
•Ballonger
•Gammal tidning
•Tapetklister
•Vattenfärg
•Ett ark kartongpapper

Blås upp en ballong, riv sönder en tidning i små bitar. Doppa bitarna i tapetklister, klistra därefter på bitarna jämnt fördelade i tre, fyra lager över ballongen. Låt torka. Måla ägget i glada färger och låt det torka. Eventuellt kan man lacka det också. Därefter skär du ballongen/påskägget mitt itu med en kniv. Klistra en remsa av kartongpapper längs insidan på den ena ägghalvan så att det sticker upp ett par centimeter, detta för att locket ska sitta fast bättre. Fyll ägget med godis!

Vackra ägg till påskriset
Detta behövs:
•Ägg
•Vattenfärg
•Nål
•Tråd
•Tändstickor
•Papper

Stick försiktigt ett hål i vardera ändan på ägget, blås därefter ut innehållet. Om det går för trögt, prova att göra det ena hålet lite större. Bind fast en tråd om en halv tändsticka, stick in tändstickan i hålet på ägget. Dra i snöret så att stickan fastnar på tvären inuti ägget. Du har nu gjort en upphängningsanordning så att du kan hänga ägget i påskriset. Måla ägget i vackra färger, häng upp det på en gren och låt det torka. Om man vill ha ett silverägg kan man klä det i aluminiumfolie i stället för att måla det.

Förbered redan nu: Plantera påskgräs!

Att odla påskgräs har symboliserat ett löfte om vår och nytt liv. I Sverige är det inte särskilt vanligt, men i t.ex. vårt östra grannland Finland, har påskgräs varit en central del av påskförberedelserna sedan krigstiden.

Historiskt sett är traditionen dock mycket gammal. Man säger att i Egypten har man odlat påskgräs i gravarna för att symbolisera hur livet fortsätter även efter döden.

Nu för tiden odlar man påskgräs lite innan påsk, antingen planterar man de små gräsfröna i jord, eller på vått hushållspapper på en tallrik. Efter att fröna har planterats är det viktigt att regelbundet vattna, redan efter några dagar kan man se hur de första gräsen börjar växa. När det är dags för påskfirandet och gräset är fullvuxet, dekorerar man det med små gula påskkycklingar.

Gör söta gräsäggisar!
Spara äggskal i halvor efter det att ni lagat mat eller ätit kokta ägg. Skölj äggskalen noga. Måla ett ansikte på äggskalshalvan. Ställ äggskalet i en äggkopp och lägg lite jord eller fuktigt hushållspapper i ägghalvan. Strö över gräs- eller krassefrön. Snart växer det ut grönt hår på din gräsäggis!

Prova två läckra gula efterrätter till påsk!

LEMON CHEESECAKE
Botten:
2,5 dl vetemjöl
2,5 dl havregryn
1,5 dl strösocker
150 g smör

Fyllning:
2 st ägg
3 dl crème fraiche
3 dl kesella gourmet
1 citron
0,5 st vaniljstång

Gör så här:
Smält smöret i en kastrull. Rör ner 0,5 dl strösocker, havregryn och vetemjöl. Blanda ihop till en deg och tryck ut den i en pajform. Sätt ugnen på knappt 200°. Mixa vaniljfrön (frön från en halv vaniljstång) med skal från en citron och 1 dl strösocker i en matberedare. Tillsätt kesella, crème fraiche och ägg. Mixa allt till en jämn smet. Häll smeten i det ogräddade pajskalet. Grädda kakan i den nedre delen av ugnen i ca 40 minuter, eller tills den har stelnat. Gör gärna kakan dagen innan den ska ätas och låt den stå kallt över natten.

CITRONPAJ MED MARÄNGTÄCKE
Pajdeg:
3 dl vetemjöl
125 gram smör
1 tsk vatten
1 tsk strösocker

Citronkräm:
2 ägg
2 dl siktat florsocker
saft och rivet skal av 1 citron
1 dl grädde

Marängtäcke:
3 äggvitor
1 dl strösocker

Gör så här:
Mixa ingredienserna till pajdegen i en matberedare. Lägg degen kallt i 30 minuter. Kavla ut degen och tryck ut i en pajform. Förgrädda pajskalet i 10 minuter på 225°. Rör samman fyllningen och fyll pajskalet. Sänk temperaturen till 200°. Grädda i 20 minuter eller tills citronkrämen stelnat. Vispa ihop ägg och socker till fast skum och lägg den som ett toppigt täcke över pajen. Grädda ytterligare några minuter tills marängen fått fin färg.