 |
Knappt
har vi smält julmaten innan det är dags för vinterns
godsak - semlan! Eller som den också kallas fastlagsbullen,
fettisdagsbullen eller hetväggen - kärt barn har många
namn.
Länge började semlor säljas på fettisdagen
och såldes sedan varje
tisdag fram till påsk. På 60-talet ändrades
sederna och numera brukar semlorna dyka upp i konditorifönstren
redan i januari.
Seden att äta fastlagsbulle eller semla kommer från
vårt katolska förflutna då fastan inleddes
med fastlagen sex veckor innan påsk. Fastlagen var en
rolig tillställning då man skulle festa och passa
på att äta upp sig inför den långa fastan.
Från början firades fastlagen på en dag, på
tisdagen, men senare utökade man festandet till tre dagar.
Då fick dagarna namnen fastlagssöndagen, blåmåndagen
(korvmåndag eller fläskmåndag) och fettisdag.
Det var först på 1800-talet som svensken i allmänhet
hade tillgång till vetemjöl och kunde baka semlor
som liknar dagens semlor, innan dess bakades de som allt annat
bröd, utan kryddor. Semlan är ofta ett ämne för
diskussion, vi tvistar om hur en semla ska bakas, om mandelmassan
ska blandas med grädden eller inte och om hur den ska ätas,
som den är eller i varm mjölk. |
Baka
egna semlor!
ca 20 stora semlor
75 g smör
3 dl mjölk
25 g jäst
2 krm salt
1 tsk stött kardemumma
3/4 dl socker
9 dl vetemjöl (500 gram)
1 uppvispat ägg
1 tsk bakpulver
Fyllning till semlor:
200 g mandelmassa
1 dl mjölk
2 1/2 dl grädde
florsocker
Baka vetebullar:
1. Smält smöret, tillsätt mjölken
och värm till fingervarmt (ca 37 grader).
2. Smula jästen i en bunke. Häll över mjölkenblandningen.
Rör om tills jästen har löst sig.
3. Tillsätt salt, kardemumma, socker och det mesta
av mjölet.
4. Arbeta degen smidig och jäs under bakduk 30 min.
5. Sätt ugnen på 250 grader.
6. Arbeta degen på mjölat bakbord och baka
ut rätt små runda och släta bullar (tänk
på att de jäser och blir större).
7. Lägg bullarna på plåtar med bakplåtspapper.
Låt jäsa 20 minuter övertäckta.
8. Pensla bullarna med uppvispat ägg.
9. Grädda i mitten av ugnen i ca 7 minuter. Låt
bullarna svalna på galler under bakduk.
För servering:
10. Skär ett litet lock på varje bulle och
gröp ur en del av inkråmet.
11. Blanda riven mandelmassa med lite mjölk till
en röra. Fyll bullarna med blandningen.
12. Vispa grädden och klicka det på bullarna.
Lägg på locken och pudra över lite florsocker! |
 |
|
 |
Tips! Om man inte är förtjust
i mandelmassa kan man fylla vetebullarna med precis vad
som helst, kanske jordgubbar och grädde eller ett
annat mumsigt alternativ med drottningfyllning:
1 dl vispgrädde
1 brk (250 g) kesella
1 dl hallonsylt
2 dl (100 g) blåbär |
|
 |
 |
Böckerna
om Ture Sventon skrevs av författaren Åke Holmberg,
den första Ture Sventon, privatdetektiv utkom första
gången 1948. Ture Sventon läspar och har, i alla
fall ibland, problem att uttala bokstaven "s" eftersom
han läspar. Han hette från början Sture Svensson
men ändrade sitt namn pga sin oförmåga att
uttala det. Från sitt kontor på Drottninggatan
i Stockholm jagar han bovar, framförallt Ville Vessla
med de spetsiga skorna. På Drottninggatan ligger också
"Rotas" konditori, det enda i landet som säljer
"temlor" året om, och just att äta "temlor"
är Ture Sventons andra favoritsysselsättning. |
Böckerna
om Ture Sventon:
Ture Sventon, privatdetektiv (1948)
Ture Sventon i öknen (1949) I vilken Sventon söker
efter ett stulet kylskåp vid namn Nordpolen.
Ture Sventon i London (1950)
Ture Sventon i Paris (1953)
Ture Sventon i Stockholm (1954)
Ture Sventon och Isabella (1955)
Ture Sventon i spökhuset (5 noveller) (1965)
Ture Sventon i varuhuset (1968)
Ture Sventon i Venedig (1973)
1968-1973
publicerades Ture Sventon som tecknad serie i Kamratposten.
Sven Hemmel, som också gjorde bokillustrationerna,
tecknade serien om Sventon. |
 |
|
Visste
du att...
På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg delas
varje år priset (Temmelburken) ut till en deckarförfattare
för ungdomar som utmärkt sig. Det är döpt
efter Ture Sventons älskade temmelburk, för förvaring
av temlor vid resor. Enligt föreningen som delar ut priset
är skillnaden mellan temlor och semlor, att temlor kan
ätas året om. |
|
 |
|